De har avslöjat proteinernas hemligheter med hjälp av datorer och artifciell intelligens
Så fungerar AlphaFold2. I utvecklingen av AlphaFold2 har AI-modellen fått träna på alla kända aminosyrasekvenser och kartlagda proteinstrukturer.
Spela Kahoot om priserna och pristagarna 2024
De ger oss en förklaring till varför en del länder är rika och andra fattiga Årets pristagare har gett oss nya insikter om vad de stora skillnaderna i välstånd mellan länder beror på. En viktig förklaring är bestående skillnader i samhällsinstitutioner. Genom att studera de olika politiska och ekonomiska system som europeiska kolonisatörer införde, har Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson kunnat visa på ett samband mellan samhällsinstitutioner och välstånd.
Inkomstgap
De använde fysiken för att hitta mönster i information Årets pristagare har använt sig av fysikens verktyg för att konstruera metoder som ligger till grund för dagens kraftfulla maskininlärning. John Hopfield skapade en struktur som kan lagra och återskapa information. Geoffrey Hinton uppfann en metod som självständigt kan hitta egenskaper i data och som blivit viktig för de stora artificiella neuronnät som används i dag.
Illustration Naturliga neuroner och artificiella
Olika sorters nätverk
Intervju med Kungl. Vetenskapsakademien
Vi har pratat med Ulf Ellervik, ledamot av Vetenskapsakademien och ordförande i redaktionsrådet för Vetenskapen säger
Kan du berätta lite mer om er verksamhet?
Kungl. Vetenskapsakademien grundades 1739 och är en oberoende organisation som har som övergripande mål att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademiens ledamöter spänner över ett brett kunskapsområde. Det handlar om Sveriges främsta forskare i allt från naturvetenskap, matematik och teknik till samhällsvetenskap och humaniora. Sedan har vi också ett antal framstående utländska ledamöter.
Vi fungerar bland annat som en expertpanel för att hjälpa till att hitta lämpliga mottagare när olika former av stiftelser vill dela ut priser och stipendier. Men vi har sedan gammalt även en ambition att sprida populärvetenskap. Idag gör vi det bland annat genom våra öppna Akademiföreläsningar och visst skriftligt material.
Hur är ert material upplagt?
Tanken bakom Vetenskapen säger är att sprida vetenskapsbaserad information om viktiga och aktuella ämnen, särskilt inom områden där forskningen har gjort stora framsteg på senare tid. Hittills har det kommit ut sex nummer som handlat om vaccin, klimat, genmodifierade växter, biologisk mångfald, människans evolution och AI. En grupp av bestående av Akademiens ledamöter och andra experter inom respektive ämne arbetar tillsammans med en redaktör för att på ett pedagogiskt och kortfattat sätt förklara var forskningen står just nu. Vetenskapen säger produceras och distribueras med stöd från Stiftelsen Natur & Kultur.
Hur ser ni på ert uppdrag gentemot skolan och varför är det viktigt för er att kommunicera med dem?
Skolan är en väldigt viktig plats för att tidigt väcka elevers nyfikenhet på och intresse för forskning och vetenskap. Akademien vänder sig till skolor på flera olika sätt, bland annat genom att ta fram Nobelaffischer som förklarar årets Nobelpris i fysik och kemi samt Ekonomipriset på ett populärvetenskapligt sätt. Nobelaffischerna finns både på svenska och engelska och beställs av skolor över hela världen. Varje år, när pristagarna kommer till Sverige under Nobelveckan, arrangerar vi även skolbesök med dem. Vetenskapsakademien i har dessutom ett lärarpris, Ingvar Lindqvistpriset, som varje år delas ut till lärare i matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap eller NO.