Nyhetsbrev juni 2025 - Från studentfirande till våld och digitalisering

27 juni 2025 

Juni i skolans värld – tårar, trygghet och tyst frustration

Det är avslutningarnas månad. Skolår tar slut, elever springer ut – men lärarna står kvar. Fulla av känslor, ofta utmattade, ibland ifrågasatta.

“Det här är läraryrkets mest bestialiska baksida”, skrev Maria Wiman om att säga hejdå till sina nior. Det där svidande, vackra och brutala i att släppa taget om dem man följt i tre år. "Vi blir liksom ett vi. Och sen går de vidare – utan oss."

Tårarnas tid nu kommer – jag hatar att säga hejdå

Trygghet i fokus – men långt ifrån självklar

Var femte elev i grundskolan känner sig inte trygg i skolan, visar Skolverkets senaste enkät. Särskilt utsatta platser? Toaletter och omklädningsrum. Endast hälften av eleverna tycker att vuxna och elever bemöter varandra med respekt.

Därför införs från 1 juli 2025 nya säkerhetsbestämmelser i skollagen: – Varje skola ska ha en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer. – Rektorer får rätt att undersöka väskor vid misstanke om ordningsstörning.

Det är långt ifrån en enkel balans mellan trygghet och integritet – men behovet är uppenbart.

Var femte elev känner sig otrygg i skolan

Nya betyg – och nya mönster

Från 1 juli gäller ämnesbetyg i gymnasiet istället för kursbetyg. Tanken? Ge elever mer tid att fördjupa sig innan betyget sätts – en förändring som möts av både hopp och frågor.

• Eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutliga betyget sätts.
• Läraren ges också bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
• Betyget kommer bättre än idag återspegla vad eleven kan i slutet av sina studier i ämnet.

Läs mer här

Parallellt växer trycket:– SCB visar att nästan 80 % av lärare som lämnat yrket anger föräldrapress som en bidragande orsak. 

• Pressen från föräldrar får lärare att byta jobb, det visar statistik från SCB. Situationen blir ofta extra pressad när betygsättning närmar sig.
• P4 Göteborg har granskat lärarnas arbetssituation – och just krav från vårdnadshavare upplevs för många som psykiskt påfrestande. Nästan 80 procent av de som lämnat läraryrket uppger att just vårdnadshavares press har varit en bidragande orsak, visar SCB:s statistik.
• ”Man vill ju att ens barn ska ha det så bra som möjligt och få så bra betyg som möjligt”, säger Victoria Leffler som är rektor på Påvelundsskolan.

Lyssna här

"Klassens fuckboy" är inte humor – det är kränkning.

Mitt i all skolavslutningsromantik och mascara på kinderna kommer en viktig påminnelse från läraren Fredrik Sandström: traditionen med klassens nomineringar på papperstallrikar är inte alltid harmlös.

Han kallar det för "skolsanktionerad mobbning" – och exemplen han ger visar varför:

• Klassens autist
• Klassens ADHD
• Klassens slampa
• Klassens guldfisk

Det är elev-elev-kränkningar i organiserad form, ibland upplästa inför klassen. De som redan är utanför, tysta eller sårbara får en roll definierad åt sig – och en etikett hängd runt halsen.

Sandström vill se ett stopp. Och kanske är det dags att fråga sig: Är detta verkligen en "rolig tradition"? Eller är det dags att vi lärare vågar vara tråkiga – för att vara trygga?

Lärarens kritik: Papperstallrikar är mobbning

När skolan känns omöjlig – men livet inte är det

I ett starkt inslag från TV4 berättar familjen Hoffsten Bratt om sonen Adrian, som tidigare varit hemmasittare – och hur de tillsammans hittade vägen tillbaka. Det är en berättelse om kris, mod, och att inte ge upp när skolan inte fungerar.

Hemmasittande handlar sällan om lathet. Det handlar ofta om ångest, känslan av att inte passa in, en kropp som gör motstånd mot miljön vi andra tar för given.

Men berättelsen om Adrian visar också något annat: 

• Det finns vägar framåt. 
• Det kräver samspel mellan familj, skola och elev.
• Och det kräver att vi ser hela barnet – inte bara skolfrånvaron.

Hur vänder man en tillvaro där skolan känns omöjlig? Familjen Hoffsten Bratt berättar om sonen Adrians väg tillbaka – och ger hopp till andra hemmasittare.

Se klippet från nyhetsmorgon här

Samhällshot, gäng och digitala gränser

Så rekryteras barn och unga in i kriminalitet – enligt Polisen

Polismyndigheten varnar för att kriminella nätverk aktivt rekryterar barn och unga – och de gör det där barnen rör sig: i skolan, i bostadsområdet, i centrum, och via sociala medier.

Vanliga riskfaktorer:

• Barn som redan begått småbrott, exempelvis snatteri eller skadegörelse.
• Barn som saknar stabila vuxna omkring sig – eller har vuxna som inte ser vad som pågår.
• Barn som bor i områden där gängkriminalitet redan är närvarande.

Så går det ofta till:

• Barnen får uppdrag som känns harmlösa: titta åt ett håll, leverera ett paket, låna ut sin jacka eller sin telefon.
• I nästa steg används hot, lojalitetskrav eller mutor för att hålla dem kvar.
• De kan utnyttjas för att bära vapen eller narkotika, eftersom barn ofta inte väcker misstanke – men riskerar ändå samma straffrättsliga konsekvenser.

Läs mer från polisen här

Skriva för hand istället för att arbeta på skärmar

"Bort med paddorna – fram med pennorna"

Läraren Maria Palmgren vill att lågstadiebarn får skriva för hand i stället för att arbeta på skärmar.

"Att lära sig skriva är ett hantverk – det tar tid, men barnen blir både stolta och glada när de lyckas."

Hon har mött fyror som knappt kan hålla i en penna. Enligt henne riskerar tidig digitalisering att hämma finmotorik och koncentration.

Palmgren följer läroplanen, men väljer att introducera paddor först mot slutet av lågstadiet – och då till annat än skrivträning.

"Det handlar inte om teknikfientlighet – utan om att ge barnen den tid de behöver."

Skriva för hand

I demokratins tjänst – ett nytt material från FRA - Försvarets radioanstalt 

Som ett sista tips inför sommaren: Nu finns materialet "I demokratins tjänst – om FRA, en av Sveriges hemligaste arbetsplatser" tillgängligt via oss.

Det ger elever en unik inblick i: – hur underrättelsearbete fungerar, – varför cybersäkerhet är en demokratifråga, – och vilka karriärvägar som faktiskt leder till att skydda Sveriges frihet.

Ett konkret sätt att visa att samhällskunskap, teknik och säkerhet inte bara är ämnen – utan också möjliga framtider.