Skolnyheter & artiklar
Kategorier
Nyhetsbrev januari 2026 - Psykisk hälsa ska in på skolschemat
Skolan befinner sig i ett läge där allt fler samhällsfrågor möts i klassrummet. Psykisk hälsa, trygghet, kunskapskrav, digitalisering och kompetensförsörjning diskuteras ofta var för sig men i praktiken hänger de tätt samman.
I slutet av månaden presenterade regeringen dessutom besked om mobilförbud i grundskolan från i höst, ett beslut som återigen sätter fokus på studiero, koncentration och skolans förutsättningar att fullfölja sitt kunskapsuppdrag. Frågan om balans mellan digitala verktyg och fokus i undervisningen har därmed blivit än mer konkret.
I detta nyhetsbrev har vi samlat artiklar, krönikor och granskningar som belyser skolans vardag ur olika perspektiv från klassrummet till beslutsnivå. Tillsammans ger de en bild av en verksamhet med höga ambitioner, stort ansvar och ett växande behov av långsiktiga och systematiska lösningar.
Vi delar också exempel på aktörer och material som på olika sätt bidrar till skolans arbete och till att bygga broar mellan skola, samhälle och näringsliv.
Psykisk hälsa ska in i skolschemat
Regeringen vill att kunskap om psykisk hälsa ska integreras i undervisningen, bland annat genom ämnen som idrott och biologi. Ambitionen är att arbeta mer förebyggande och ge elever verktyg att förstå sitt mående. Samtidigt väcker förslaget frågor om genomförande: hur nya uppdrag ska rymmas i skolan utan att tränga undan undervisning, och om reformen följs av tillräckliga resurser, kompetensutveckling och elevhälsa.
Psykisk hälsa ska in på skolschemat
Diagnoser, barn och skolans krav
Maria Wiman lyfter den kraftiga ökningen av neuropsykiatriska diagnoser bland barn och unga. Hon problematiserar om utvecklingen enbart kan förklaras av ökad kunskap och minskat stigma – eller om skolans allt mer standardiserade krav gör det svårt för barn med olika tempo, uttryck och personlighet att passa in. Texten väcker frågan om var ansvaret egentligen ligger: hos individen eller hos systemet.
Hur många strängar kan en lyra ha
När lektionerna hamnar sist
Mannerheim beskriver en skola där undervisningen allt oftare hamnar i skuggan av administration, dokumentation och sociala uppdrag. Texten pekar på en obalans där lärarnas tid splittras, vilket riskerar att urholka både kunskapsuppdraget och yrkets attraktivitet. En påminnelse om att studiero och kvalitet i undervisningen är grundläggande faktorer för skolans resultat.
Lektionerna är det absolut sista man bryr sig om i skolan idag
Klarar vi kunskapskraven?
Genom matematiska exempel synliggör Maria Wiman ett större problem: otydliga förväntningar och sänkta krav. När progressionen blir oklar riskerar både elever och lärare att tappa riktning. Krönikan belyser vikten av tydliga kunskapsmål och realistiska krav som grund för både likvärdighet och kvalitet.
Klarar ni Maria Wimans mattekluringar
Tvålärarsystem – när resurser gör skillnad
En granskning som visar hur tvålärarsystem, möjliggjorda genom statliga bidrag, har bidragit till ökad studiero och bättre arbetsmiljö. Artikeln ger ett konkret exempel på hur fler vuxna i klassrummet kan förbättra både undervisning och trygghet, men lyfter också frågan om långsiktighet när satsningar är tillfälliga.
Tvålärarsystemet har ökat lugnet
Skärmen i ungas vardag
I ett tv4 -inslag diskuteras hur skärmar påverkar ungas fokus, sömn och relationer. Inslaget nyanserar debatten genom att peka på behovet av balans snarare än förbud. För skolan och samhället handlar det om att utveckla digital mognad och självreglering – förmågor som är centrala även i arbetslivet.
Trygghet och säkerhet i skolan
Regeringen presenterar åtgärder för att stärka trygghet, ordning och säkerhet i skolan. Bakgrunden är en oroande samhällsutveckling där brottslighet når allt yngre åldrar. En trygg skolmiljö lyfts som en grundförutsättning för lärande, arbetsmiljö och långsiktig kompetensutveckling.
Regeringen vill se åtgärder för ökad trygghet och säkerhet i skolan
När tystnaden tar över
I denna krönika beskriver Maria Wiman hur många lärare avstår från att delta i debatten av rädsla för konsekvenser. När professionens röster inte hörs riskerar viktiga perspektiv att gå förlorade. Texten berör en bredare fråga om organisationskultur, öppenhet och utveckling.
Allt jag ville säga men inte kunde
Vad har hänt på utbudet.se under januari?
Majblommans Riksförbund
Majblommans Riksförbund arbetar för att motverka barnfattigdom i Sverige genom ekonomiskt stöd till barn i familjer där pengarna inte räcker till. Organisationen stödjer bland annat kostnader för fritidsaktiviteter, kläder och utrustning, insatser som är avgörande för barns delaktighet och möjligheter i vardagen. Genom sin närvaro på utbudet.se når Majblomman ut till skolor över hela landet och stärker kopplingen mellan civilsamhällets insatser och skolans kompensatoriska uppdrag.
Sveriges Advokatsamfund
Sveriges advokatsamfund är en central aktör för rättssäkerhet, etik och kvalitet inom den svenska advokatkåren. Genom sitt utbildnings- och informationsmaterial bidrar samfundet till ökad kunskap om rättigheter, rättsstatens principer och juridikens roll i samhället.
När Sveriges Advokatsamfund finns på Utbudet.se skapas nya möjligheter för skolor att ta del av material som stärker elevernas förståelse för demokrati, lag och rätt – frågor som är grundläggande både för samhällskunskap och framtida medborgarskap.
Tekniksprånget
Tekniksprånget är ett nationellt praktikprogram som ger unga en konkret inblick i hur det är att arbeta inom teknik- och ingenjörsyrken. Genom betalda praktikplatser hos företag och organisationer får deltagarna möjlighet att pröva sina intressen och bygga förståelse för teknikens roll i samhället.
När Tekniksprånget finns på utbudet.se stärks kopplingen mellan skola, näringsliv och framtida kompetensförsörjning. Initiativet bidrar till att fler unga får upp ögonen för tekniska utbildningar och yrken som är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Skolgång för barn med hjärtfel
Hjärtebarnsfonden har tagit fram ett stödmaterial som riktar sig till pedagoger och skolpersonal som möter barn med medfödda eller förvärvade hjärtfel. Materialet ger kunskap om hur hjärtfel kan påverka barnets ork, koncentration och vardag i skolan – och hur undervisning och miljö kan anpassas på ett tryggt och inkluderande sätt.
Materialet bidrar till ökad förståelse och bättre samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare, och stärker skolans förmåga att möta elever med särskilda medicinska behov.
Till Hjärtebarnsfondens material
Avslutningsvis vill vi också passa på att säga tack. Alla lärare som lade en beställning och använde vår kampanjkod solsystemet fick under perioden med sig en affisch om solsystemet med texter skrivna av Rymdstyrelsen. En uppskattad gåva som nu hänger i många klassrum, perfekt för undervisningen om rymden.
Tack till alla som beställer och använder material via oss och tack till alla som bidrar med informationsmaterial, och som därmed varje dag gör skillnad i skolan.
Vännerna på utbudet.se